ASSANGE & SVERIGE

HÄNDELSEFÖRLOPP

Viktiga händelser med anknytning till
den svenska åklagarens process mot Julian Assange
    

13 augusti 2010
Anna Ardin återvänder ett dygn tidigare än sagt till sin lägenhet i Stockholm, som hon har lånat ut till Julian Assange i samband med ett seminarium. Han erbjuder sig att hitta ett annat logi, men hon inbjuder honom att stanna. Den natten idkar de en lång session av samtyckande sex, då hon inte med ett enda ord uttrycker någon invändning eller något missnöje.

14 augusti 2010
Assange är huvudtalare vid seminariet; Anna Ardin har en viktig assisterande funktion. Assange tillbringar eftermiddagen med Sofia Wilén då de hånglar passionerat och bestämmer att träffas igen. På kvällen arrangerar Anna Ardin en kräftskiva till Assanges ära och uttrycker stor glädje över umgänget. Alternativt husrum erbjuds till Assange, men Ardin inbjuder honom till fortsatt boende i hennes lägenhet.

15 augusti 2010
Vid ett möte om WikiLeaks framtida verksamhet i Sverige åtar sig Anna Ardin frivilligt uppdraget som Assanges pressekreterare.

16 augusti 2010
Assange följer med Sofia Wilén till hennes lägenhet i Enköping. Han har kondom på under flera samtyckande samlag. Sedan penetrerar han henne en gång utan kondom. Hon säger varnande att han "borde inte ha HIV", men låter honom fortsätta utan protest. De skiljs åt under vänskapliga former och är överens om att träffas igen.

17-18 augusti 2010
Sofia Wilén blir allt mer orolig över risken att ha smittats med HIV vid det oskyddade samlaget med Assange. Hon söker honom men lyckas inte få kontakt med honom.

19 augusti 2010
Sofia Wilén ringer Anna Ardin för att få hjälp med att kontakta Assange. Det är inte klart vad de diskuterat med varandra eller med Assange. Ardin ber Assange att flytta ut från hennes lägenhet, vilket han gör morgonen därpå.

20 augusti 2010
Anna Ardin följer med Sofia Wilén till en polisstation i Stockholm — enligt egen utsago i det begränsade syftet att få hjälp med att tvinga Assange att testa sig för HIV. Den polis som förhör Sofia Wilén är en vän och politisk partikamrat till Anna Ardin.
       Grundat på ytterst liten information, däribland ett till synes avgörande yttrande av Anna Ardin, beslutar åklagare nr. 1 att anhålla Assange i hans frånvaro på misstanken om våldtäkt och andra sexbrott. När Sofia Wilén informeras om detta beslut blir hon oförmögen att fortsätta förhöret och lämnar platsen utan att godkänna det skriftliga förhörsprotokollet. Nyheten om arresteringsordern läcks ut till en svensk kvällstidning, och inom några timmar är världens medier fyllda med artiklar och rubriker som kopplar Assanges namn till ordet "våldtäkt".

21 augusti 2010
Knappt ett dygn efter det att arresteringsordern har utfärdats, upphävs den av åklagare nr. 2 som anser att det saknas grund för misstanke om våldtäkt eller något annat sexbrott.
       Anna Ardin förhörs av polisen via telefon och lämnar en redogörelse för sitt sexmöte med Assange den 13 augusti. Hennes utsaga skiljer sig från vad hon tidigare berättat för vänner. Nu påstår hon att hon blev utsatt för ett sexuellt övergrepp där Assange sägs ha förstört en kondom och lurat henne till oskyddat sex. Men den "använda" kondom som hon sedermera tillhandahåller som bevis visar sig vara oanvänd och därmed inte kan ha rivits sönder på det sätt hon påstod.

23 augusti 2010
Den polis som förhörde Sofia Wilén den 20 augusti beordras av en överordnad att ändra i förhörsprotokollet, som fortfarande inte har godkänts av Sofia Wilén.

24 augusti 2010
En politiker-advokat vid namn Claes Borgström, som är mitt i en valkampanj och som kämpar för att återupprätta sitt skamfilade juridiska anseende, blir offentligt finansierad representant för Anna Ardin och Sofia Wilén. Han börjar genast anklaga Assange för sexbrott, feghet, m.m. i en "rättegång via medier" som nu har pågått i 18 månader.

30 augusti 2010
Äntligen förhörs Julian Assange för första gången efter en fördröjning på tio dagar. Detta förfarande bryter mot polisens riktlinjer som föreskriver snabba utredningar. Enligt åklagare nr. 2 skall förhöret enbart gälla den kvarvarande misstanken om icke-sexuellt ofredande. Men den förhörande polisen väljer istället att fokusera på Assanges sexuella relationer med Anna Ardin, särskilt hennes berättelse om den trasiga kondomen (se 21 augusti).

1 september 2010
På uppmaning av Claes Borgström (se 24 augusti) återupptas det ursprungliga ärendet av åklagaren nr. 3, Marianne Ny. Assange blir nu åter misstänkt för våldtäkt och andra sexbrott; men vad det egentligen handlar om kommer inte att meddelas till honom själv förrän i mitten av november. Under de följande månaderna bryter Ny mot sina egna riktlinjer för hur sådana ärenden skall utredas.

21 augusti - 27 september 2010
När han först via nyhetsmedierna fått kännedom om anklagelserna mot honom, stannar Assange frivilligt kvar i Sverige och gör sig tillgänglig för polis och åklagare. Genom sin advokat försöker han upprepade gånger att bli förhörd av åklagare Ny eller hennes ombud, men hon avvisar alla förslag. Till slut, efter fem veckor och med Nys samtycke, avreser Assange till Tyskland och sedan vidare till England. Samma dag utfärdar Ny en hemlig arresteringsorder på Assange.

Oktober 2010
Assange fortsätter att göra sig tillgänglig för förhör av åklagare Ny. Han erbjuder sig att på egen bekostnad återvända till Sverige för detta ändamål eller att låta sig förhöras i England — personligen eller via videolänk eller annan telekommunikation. Alla sådana förslag avvisas av Marianne Ny.
       Hot från ledande personer i USA mot Assanges liv och frihet trappas upp på grund av WikiLeaks fortsatta avslöjanden.

20 november 2010
Åklagare Ny utfärdar en europeisk arresteringsorder på Assange och beställer en Interpol ”Red Notice” om honom. Därigenom förbigår Marianne Ny det mindre drastiska alternativet, att anordna ett förhör med Assange via ”Mutual Legal Assistance”, en etablerad metod för internationellt samarbete. Åklagare Ny påstår att det inte vore förenligt med svensk lagstiftning att förhöra Assange i England. Detta är en ren lögn; någon sådan lag finns inte.

7 december 2010
Efter att Assange tillkännagivit sin avsikt att motsätta sig utlämning till Sverige, överlämnar han sig till en polisstation i London. Då får han för första gången läsa en utförlig redogörelse på sitt modersmål om anklagelserna mot honom. De visar sig vara falska och förvanskade beskrivningar av hans samtyckande sexmöten med Anna Ardin och Sofia Wilén. Den allvarligaste anklagelsen är att han skulle ha våldtagit Wilén genom att penetrera henne medan hon "på grund av sömn var i ett hjälplöst tillstånd". I själva verket var hon tillräckligt vaken för att kunna utbyta ord med Assange och antyda sitt samtycke (se 16 augusti).
       På åklagare Nys begäran häktas Assange i väntan på utlämningsprocess. Han placeras i en isoleringscell med begränsad kontakt med sina advokater och restriktioner vad gäller tillgång till TV, biblioteket, telefon och Internet.

16 december 2010
Assanges överklagande bifalls och han släpps från häktet i väntan på utlämningsprocessen i februari 2011. Men villkoren är ovanligt hårt kringskurna: Assange har utegångsförbud efter kl. 22:00, tvingas anmäla sig varje dag till en lokal polisstation och måste ständigt bära en elektronisk fotboja.

24 februari 2011
Howard Riddle, en fientlig domare, avvisar Assanges överklagan av den europeiska arresteringsordern med utlämning till Sverige. Densamme domare Riddle hade i december året innan låtit häkta Assange.

2 november 2011
Storbritanniens Högre domstol avvisar Assanges överklagande av domare Riddles beslut, efter en utlämningshearing som ägde rum den 12-13 juli.

16 december 2011
Storbritanniens Högsta domstol beviljar överklagan rörande en viss juridisk fråga om den europeiska arresteringsordern. Förhandlingen dateras till den 1-2 februari 2012.

11 januari 2012
Assange har tillbringat 400 dagar i husarrest på de villkor som ovan nämnts (16 december).

1 - 2 februari 2012
Storbritanniens Högsta domstol hör de argument som läggs fram av Assanges försvar. Hans advokat ifrågasätter om en åklagare kan betraktas som en självständig och opartisk ”juridisk auktoritet” med behörighet att utfärda en europeisk arresteringsorder. Beslutet väntas inom några veckor.
     
Obs! Information om utvecklingen efter 1 februari 2012 finns i avdelningen Resurser.    
    

Tillbaka till sidtoppen